Vida Vättern

Vi stannade för kvällen på rastplats Vida Vättern en vinterdag. Detta skulle också bli vår första natt med våran Bürstner Lyseo i minusgrader. Faktiskt en av de första gångerna vi var ute med bilen överhuvudtaget. Mestadels beroende på säsongen (misstänker vi) så var vi helt ensamma på rastplatsen. Detta med undantag för någon enstaka personbil som snabbstoppade. Överlag en bra rastplats, som var väldigt ren och fin i det lilla servicehuset där toalett och latrintömmning återfanns. Möjlighet fanns också att äta ute vid ett antal fasta bord upp i backen.

Tyvärr fanns det ingen lekpark, vilket man som förälder till en fyraåring saknar oavsett säsong (tydligen är det lika roligt att åka ruschkana i -5 som i +25). Rastplatsen ligger också dumt till så sätt att det blir väldigt nära till landsvägen, vilket inte är toppen när man har barn med sig.

Men det absolut bästa med platsen är såklart utsikten. Trots att vi bott i området länge, Martin faktiskt i mer eller mindre hela sitt liv, så tröttnar man aldrig på synen av en soluppgång över Sveriges vackraste sjö. Frukost med den här vyn är helt klart svårslaget. 

I närheten av Vida Vättern

Från rastplats Vida Vättern har man nära till Gränna, vilket är lite av en klassisk campingstad. Det är lite själva definitionen av en sommarstad, som verkligen får helt annat liv på sommarhalvåret än om vintern. Mest känd är ju staden för sina polkagrisar, varpå det inte brukar vara något större problem att övertala ungarna att spendera några timmar i stande. Man kan såklart köpa på sig en massa polkagrisar som finns i alla möjliga smaker, men framför allt se på när de tillverkas vilket brukar vara populärt hos de små.

Är man på plats i Gränna är det också ganska smidigt att ta sig över till Visingsö. För er som kör husbil rekomenderas faktiskt att lämna bilen på fastlandet och istället ta egna eller hyra cyklar. Ön är som gjord för cykelutflykter (det existerar i princip en backe på hela ön) och avstånden är inte längre än att man smidigt tar sig runt. Vill man av någon anledning inte trampa, så kan man på sommaren istället välja att åka ”remmalag”, eller ”häst och vagn” som övriga Sverige mer känner det som. Remmalagsturen tar dig runt till de vanligaste turistmålen på ön.

Visingsö har sannerligen en rik historia, full av kungamord, ekplantering och trollsagor. Legenden säger att ön kom till när jätten Vist (som för övrigt finns som besjungen staty utmed E4 i Huskvarna) skulle kliva över den vattenpöl som utgordes av Vättern. Han kom själv över, men hans fru hade problem varpå jätten Vist sägs ha kastat en tuva i vattenpölen som hans fru kunde kliva på. Denna tuva är den vi idag känner som Visingsö.

För den som läst Jan Guillous serie om Arn, är Visingsö en välkänd kuliss. Faktum är att flera stora kungar huserat, levt och dött på Visingsö och slottet Näs i södra änden på ön. Slottet är idag bara en ruin, en av flera man kan hitta på denna lilla märkliga tuva. Visingsö var under tidig medeltid centrum för den svenska kungamakten. Så för den historieintresserade är Visingsö en given utflykt från Vida Vättern.

På ön finns även ett stort ekplantage som anlades för att få fram byggmaterial till den svenska flottan under tidigt 1800-tal. Problemet är ju bara att ek som bekant växer väldigt långsamt, vilket gjort att lagom till att träden var gamla nog att användas hade vi sedan länge slutat bygga krigsskepp av trä. Som tur är kan man ju använda ek till andra saker, såsom whiskeyfat till exempel. Så nog har väll skogen kommit till nytta ändå, och är idag en väldigt vacker plats att besöka.