Den kanske bästa stunden på dagen

Den kanske bästa stunden på dagen

Den kanske bästa stunden på hela dagen är när jag smyger upp ensam på morgonen. Jag vaknar mer eller mindre alltid först i familjen, vara sig vi är borta eller hemma, och brukar då passa på att göra frukost till familjen. Idag var just en sådan härlig morgon. Smög upp, satte igång en bra podd (kan starkt rekommendera P3 Dystopia för er som missat den), slängde in lite bake-up bröd i ugnen och slog på kaffet. Att sedan sitt i lugn och ro, lyssna på podden och den trivsamt puttrande kaffebryggaren och efter en stund höra hur det långsamt börjar röra på sig bak i husbilen, det är att, i ett liv med ett annars ganska högt tempo, få vara i stunden ett litet tag. En liten stund där ingenting annat spelar någon roll. Jag är så tacksam över de stunderna.

Idag står vi parkerade hemma hos en kompis till Noomie och Linnéa på landet utanför Skillingaryd. Under gårdagen lektes det hej vilt, och vi vuxna hjälptes åt att laga en älgstek med potatisklyftor och svampsås som blev så god att man vart tårögd. Markus och Cecilia är ett fantastiskt sällskap, stort tack för igårkväll.
Nu dags för lite mer lek fram till lunch, sedan bär det av till Värnamo och numera traditonsenligt nyårsfirande och växthussprängade hos Per, Jenny, Alice och Evy. Bäddat för ett avslappnat nyår även i år alltså.
En felsväng och… så hamnade vi i Ullared

En felsväng och… så hamnade vi i Ullared

Ullared

Det ser ut att bli dåligt väder, och vad passar då bättre än en inomhusaktivitet som shopping i Ullared? De flesta har väll hört talas om GeKås i Ullared, många av er har säkert varit där. Har man inte varit där själv, så har man säkert inte missat TV-serien. GeKås (eller populärt kallat vid ortsnamnet Ullared) är oavsett ett sannerligen speciellt utflyktsmål. Ett enda stort varuhus i flera våningar, med allt från kläder, verktyg, fiskeprylar, leksaker till inredning och schampo.

Men ja, vi skulle väll ljuga om vi sa att alla delar av familjen är lika imponerade av valet av utflykt. Martin brukar, även i jobbet, citera GeKås VD Boris när man pratar om att känna sin verksamhet. I något avsnitt av TV-serien (som vi verkligen inte följer, men har råkat se någon gång) säger han nämligen att ”Efter 1,5 timme är mannen det största hotet mot vår verksamhet”. Det är såklart väldigt roligt sagt, men ack så träffsäkert.

Man bör vara medveten om att en  utflykt till Ullared är ett heldagsprojekt. Att ta sig igenom hela varuhuset  om man ska hinna titta på saker någorlunda i lugn och ro tar helt klart sin tid. För oss som barnfamilj blir det såklart en hel del tid på avdelningen för barnkläder, då detta faktiskt är en av de saker som fortfarande är rätt så billigt. I övrigt känns prisläget rätt så medelmåttigt. Som husbilsnördar passar vi också på att köpa på oss lite sånt man måste ha i bilen, typ toapapper avsett för campingtoaletter, toakem, lite smågrejer till köket och så vidare.

Övriga butiker och aktiviteter

Utöver själva GeKås har det växt upp en hel del butiker runtomkring varuhuset, eftersom att Ullared verkligen blivit en destination och turistmål. Utanför varuhuset finns allt från skobutiker till elektronikaffärer och jakt- och fiskeaffärer. Den sistnämnda till Martins stora glädje. Av någon anledning tyckte han dock inte att mitt ”Nu har du gått i din affär, så nu får jag gå i min affär”-resonemang höll riktigt. Tydligen var det inte ”fair” att jag fick byta 20 minuters fiskeaffär mot 9 timmar GeKås. Märkligt resonemang kan man tycka ;).

Som tur är för den här familjen finns det även ett brett utbud av restauranger och caféer. En sak är säker, om vi inte följer matmönstret hos ett spädbarn, typ mat varannan timme, så blir en utflykt oavsett tema inte rolig för någon. Här är det dock ganska lätt löst, och dessutom förhållandevis billigt. Martin gjorde ett försök att fly undan till sportbaren. Jag skrattade åt honom och sa att ”du är väll inte sportintresserad”, varpå jag fick det självklara svaret att ”nä, men jag är barintresserad”.

 

Nöjd Martin på Ullared

Update Ullared:

Några tusenlappar fattigare, imponerade över Gekås amningsrum på 4e vån, Noomie mest fascinerad över leklandet på samma våning. Nöjda med dagens inte så himla onödiga inköp (bäst var nog ett fodrat regnställ till Noomie!) och nu drar vi vidare till Gekåsbyn för att laga middag och slå läger för natten! Måste säga att både ställplatsen och campingen är några av de mest prisvärda vi någonsin besökt. Extremt välskötta anläggningar, som måste städas flera gånger per dag. Standarden på ställplatsen var nästan god nog för att kvalificera sig som camping. Campingen hade ett jättestort utbud med aktiviteter och saker för barnen.

Vi skulle helt klart kunna tänka oss att åka till Ullared och bo på campingen utan att ens besöka varuhuset (eller ja, Martin tror det i alla fall 😉 ).

Dagarna liksom går in i varandra

Dagarna liksom går in i varandra

Det är tydligen måndag kväll, och jag vet ärligt talat inte vilken dag som var vilken när jag tittar igenom bilder i telefonen.. Det är skönt och semestrigt att inte riktigt veta vilken dag som är vilken.

Imorse vaknade vi iallafall upp på en gård, och började dagen med frukostbuffe på Älgbergets B&B. Okej det fanns varken äggröra eller bacon, men det kändes lyxigt att någon annan fixat fram maten (och tog hand om disken!!) och ägaren, Maria, som vi blev sittandes o pratade en stund med, var såå trevlig och lättsam. Jag förstår att hennes B&B drivits lyckosamt i TIO år!

Söker man lugn och ro, vill man verkligen komma ut i naturen, och gillar man det lite mer familjära och lättsamma campandet kan vi verkligen rekomendera denna lilla pärla! Gårdagskvällen bjöd på en härlig promenad ner till en sjö, där man också kunde hyra båt för att fiska eller bara njuta av tystnaden. Vilka vyer! Och vilket gäng, Shaggy och Noomie körde kapplöpning på hemvägen med Martin som ständig kommentator. Själv bar jag Lowe i sjalen på magen och försökte att inte snubbla bland kottar och grenar.

Efter frukost, hundpromenad och obligatorisk ”röjja undan i husbilen” bar det av till dagens aktivitet; KOLLA PÅ HUSBILAR! Det har tydligen blivit en av Martins favoritsysslor, och jag kan hålla med om att det är ett bra tidsfördriv lite halvregniga dagar som denna. Noomie förstår sig dock inte på varför vi ska titta på husbilar när vi redan har en husbil. Det är väl en sån sak som vi kan komma ihåg från barndomen själv, det där med att TITTA PÅ saker utan att man behöver/ska köpa nått.

Urtrist! Hon kämpar dock på, och hon bedömmer husbilarna utefter hur bra utrustade de är. De får bra score för att det finns ”säng i taket”, ”hemlig dörr” (dvs dörr mellan toa o dusch som går att stänga så den skärmar av köksdelen från sovrummet….). Eller andra coola grejjer, som våningssäng, jättestort garage, eller fint tyg på stolarna.  Jodå, hon underhåller sig. Oftast är ju detta en helt gratis aktivitet, i alla fall så länge man inte köper nånting.

Well, vi har inte köpt nån ny husbil, men idag hittade vi faktiskt en som vi gillade riktigt mycket. För mycket, om jag ska vara ärlig. Vi ska ju inte köpa nån ny husis nu!! Och nej det lär vi inte göra heller, men drömma kan man ju XD Lär återkomma i den här frågan . 

Som lite pepp (läs: muta) till 4-åringen, och för att det hade blivit alldeles försent för att laga lunch. Blodsockret behövde höjjas hos samtliga, snabbt, blev det MAX till lunch. Tyvärr råkade vi på ett dåligt MAX där burgarna kändes som om de legat förlänge och pommesen kändes smaklösa.

Jag vet dock inte riktigt exakt vart vi var så ska väl inte hänga ut nån 😛 Noomie fick dock istället för en totalt oanvändbar plastig gubbe i fula färger, ett MUMIN-memo som vi såklart testade direkt! Bra där MAX, lite vettiga sysselsättningsgrejjer till barnen! Perfekt med tusen småbitar också när man åker husbil.. NOT XD

Gråa dagar skyndar aldrig på…

Gråa dagar skyndar aldrig på…

… förutom möjligen när man åker husbil. Med Lasse Winnerbäck strömmandes ur högtalarna har vi farit runt rejält de senaste dagarna, trots att vädret bjudit på…ska vi kalla det klassisk svensk sommar?

Efter att ha spenderat ett par nätter på Johannesviks camping i Kungshamn (bästa campingen hittils, kommer nog ett eget recensionsinlägg om det lite senare) styrde vi skutan mot Uddevalla. Ursprungsplanen var att titta på husbilar hos Autohallen Husbilar i Uddevalla. Detta blev då till en total besvikelse (mest för mig, minst för Noomie vilket vi kommer till) då vi möttes av en lapp på dörren om ändrade öppetider. Dessa öppetider bestod i princip av ”Under sommaren har vi lite ändrade öppetider. Vardagar kl x-x, Lördagar: Lite slumpvis beroende på vad vi känner för. Söndagar: Stängt.”. Givetvis lyckades inte vi träffa en av de bra slumpvisa lördagarna, utan det var tokstängt. (Vilket för övrigt påminner om att det som företagare är bra att ändra sina öppetider både på google och egen hemsida om de förändras).

Till Noomies stora förtjusning så fick vi istället styra om planerna, och tog sikte på Stellas Lekland i Uddevalla, där vi spenderade resten av dagen. Det första vi möts av när vi går innanför dörrarna är Stella i egen hög sjöstjärneperson, som är ute och kramar om alla barnen. Fullständig succé redan från början alltså, och sedan fortsatte det. Leklandet var super i sig, med ruschkanor, bollhav, spel, klätterställningar och allt man kan önska sig när man är 4 år.

 

Mot kvällen tog vi sikte på en ställplats söder om Uddevalla, närmare bestämt Lindesnäs efter ett tips i en facebookgrupp. Ingen el, inget vatten, men helt magiskt läge och helt gratis. Så för oss som diggar fricamping, helt super!

Fjällbacka; Makrill, Mord och Makalösa vyer

Fjällbacka; Makrill, Mord och Makalösa vyer

Efter att ha duschat, diskat och laddat powerbanks på Lagunens Camping i Strömstad, tog vi den korta resan till Mekonomen i Strömstad, då husbilen börjat bete sig lite lustigt. Vid körning har den röda motorlampan börjat lysa vid vissa tillfällen när jag motorbromsat och bilen har gått ner i effekt och blivit ”slö”. När jag gasat till så slocknar lampan och bilen beter sig normalt igen. Pratade med en supertrevlig kille (har tyvärr glömt hans namn) som följde med ut och tittade och lyssnade på bilen. Han trodde som tur va att det inte var något som behöver akut åtgärdas, utan vi tar det när vi kommer hem från semestern.

En lättnadens suck, och sedan styrde vi skeppet mot Fjällbacka. Fjällbacka, som för mig enbart är känt för Camilla Läckbergs samling fiktiva mord, blev en väldigt positiv överraskning, och vi fick en riktig höjdarutflykt. Till att börja med så gav vi oss in med husbilen in i själva stan. Detta var en dåres drag, och ingenting vi rekommenderar. Gatorna är sådär smala och backiga som man bara älskar…när man går. När man kör husbil är det…not so nice. Men det löste sig fint, och vi lyckades krångla oss tillbaka till den stora parkeringen som ligger precis vid foten av kyrkan på berget.

 

Fjällbacka kyrka

Efter detta lilla…äventyr i sig… så gav vi oss ner mot hamnen. Ett fantastiskt vackert litet fiskeläge uppenbarade sig, och det var fullt liv med turister, glassbarer, båtar och lokalbefolkning. Överlag en härlig puls, med med ett inneboende lugn på något sätt. Första målet blev att klättra upp på ett av bergen genom den superhäftiga Kungsklyftan.

Kungsklyftan är en klippformation som för tankarna till Helvetesgapet från Ronja Rövardotter (Linnéa hävdar dock bestämt att det FAKTISKA helvetesgapet ligger uppe i hennes hemtrakter kring Höga Kusten). Några scener i filmen om Ronja ska också ha spelats in i Fjällbacka, dock oklart vilka såhär långt.

Vandringen upp genom Kungsklyftan var häftig i sig, då det är mäktiga klippformationer. För att klara av vandringen bör man ha ganska god rörlighet, även om ingen monsterfysik krävs. Noomie fixade det utan problem, och jag löste det utan problem med Lowe i bärsjal på magen. Och ni må tro att det var spännande, om man frågar LillRonja. En helt sagolik utsikt väntade också när vi väl nått toppen av berget.

 

Utsikt över Fjällbacka
Utsikt över Fjällbacka
Kungsklyftan Fjällbacka

Efter avslutad praktik som bergsgetter, var det dags att fylla på energiförråden. När man har klättrat i berg behöver man snabb energi, eller hur?

Därför blev nästa stopp ”Ackes” nere i Fjällbacka hamn, och jag och Noomie sänkte var sin megaglass. Noomie tog en ”Kids Star”, där själva höjdpunkten var det tillhörande kinderägget, och jag tog en ”American Milkshake”. Ni vet känslan när man äter något som är så gott att man blir lite tårögd….exakt den känslan var det! Rekommenderar särskilt en kula cocos-glass och en kula hasselnöt/nougat. Dra mig baklänges! Så kommer ni till Fjällbacka, vägra lämna utan en Ackes-glass! (Och nej, vi är inte sponsrade, men vi gillar bra glass 😉 )

 

Fjällbacka som ett vykort
Glass i Fjällbacka

Som avslutning på utflykten tänkte vi ta en snabbkik inne i kyrkan uppe på kullen, som är det första man möts av när man kör in i Fjällbacka. Utifrån är kyrkan väldigt vacker, så vi tänkte att den säkert är häftig på insidan också.

Självklart möts vi då av det uppenbara ”Öppet alla dagar utom torsdag”-lappen på dörren, och givetvis är det ju torsdag när vi är där. Så det får helt enkelt bli en annan gång.

Jag tror med största sannolikhet att vi kommer att återvända till Fjällbacka. Det känns som att vi bara hann upptäcka en bråkdel av det som det lilla fiskeläget har att erbjuda. Vad sägs om VM i makrillmete, eller att tar reda på vad Ingrid Bergman höll så kärt i Fjällbacka? Till nästa gång har jag i alla fall lovat mig själv att jag ska ha läst minst en Läckberg-bok, mest för igenkänningsfaktorn. Om jag inte minns fel så var det del 8 som utspelar sig i Kungsklyftan…men det kanske är dumt att börja med del 8.

Kungsklyftan Fjällbacka
Kungsklyftan Fjällbacka

Klipporna på Koster

Klipporna på Koster

Idag satte vi siktet ut i skärgården, närmare bestämt till sydkoster. Koster är ju ett namn man hört många gånger, men vi insåg både jag och Linnéa att vi faktiskt inte visste någonting alls om ön (eller de två öarna, om man ska vara nogräknad.). Sagt och gjort, efter att ha vaknat upp på en ställplats bara ett par minuter ifrån Strömstad hamn, slängde vi i oss frukost, packade utflyktsväskan och klev på båten ut till Koster. Överhuvudtaget en väldigt bekväm och smidig resa, tydligen så går det till och med bussar ifrån ställplatserna så att man inte behöver ta bilen in om man vill.

 

 

Under resan ut i skärgården åkte jag på att jobba lite, så jag såg mest en laptopskärm under den resan. En knapp halvtimme tog det, och Noomie tyckte såklart det var superspännande att åka båt. Och visst är det en mäktig syn när man närmar sig den lilla ön ute i det stora havet. Det är inte svårt att förstå att livet här måste vara något helt unikt. Det är nästan så att man inte vill komma och ”störa” i idyllen. Och visst är det vackert, fantastiskt vackert.

Första stoppet blev Naturum, ett slags muséum eller utställning som tydligen finns vid alla våra nationalparker (detta hade vi inte heller någon aning om). Syftet är att utbilda och informera om reservatet och det unika djurlivet som finns både över och under ytan kring öarna. Nationalparken Kosterhavet är mycket speciell, då det dels är en marin nationalpark (det vill säga att det mesta av den ligger under ytan), dels för att det är en nationalpark där det i själva parken fortfarande bedrivs ett aktivt yrkesfiske. Räktrålningen och hummerfisket är en uppenbart stark del av den Kosterska identiteten, och det var häftigt att se hur detta kan fortgå i harmoni med havet och naturen.

Noomie tyckte att resan helt klart hade två riktiga höjdpunkter: Dels en ”springbana” på naturum där man skulle trycka på en knapp, springa så fort man kunde, och sedan fick se på en skylt vem man var snabb som. Damen var oförskämt stolt över att vara lika snabb som en öring, nästa gång siktar hon på att nå makrillnivå. (Det fanns även en våg där man kunde väga sig för att få ett liknande resultat…pappa var inte skitimponerad över att bli en knubbsäl).

Den andra höjdpunkten var såklart det självklara: Krabbmete ifrån bryggan. Jag och Noomie hade lite problem med att komma igång, och det tog en stund innan vi fick upp den första. Men sedan jag fått in rätta knycken, och Noomie fått tag i en håv var vi rena krabbskräcken kan jag lova. En riktig höjdarstund tillsammans med dottern, och det rekommenderas skarpt. Linnéa och Lowe satt såklart en bit bort och hejade på för allt de va värda, och Noomie sprang stolt och visade lillebror vilken häftig fångst vi fixat.

 

 

Naturreservat Koster
Krabbor på Koster
Krabbor på Koster

Så…vad tycker vi om Koster? Helt klart värt ett besök för de flesta. Vi kan absolut tänka oss att åka tillbaka, särskilt när Lowe blivit lite större. Nu blev vi lite ”låsta” till att hänga kring hamnen och det som fanns i absolut promenadavstånd, då vi inte kommit på något smart sätt att köra Lowe i cykelkärra ännu (någon som har nått tips?).  Så vi tror att det finns mycket mer att upptäcka på denna ö, och säkert även på syskonön i norr. Vi summerar en härlig dag, med nya äventyr i ryggsäcken, när vi nu släcker lampan på Lagunens camping i Strömstad.