Vi vänder norrut igen

Vi vänder norrut igen

av | 6 januari, 2021 | Småland, Sverige

Efter att ha spenderat ytterligare en natt hemma hos Linnéas syster bestämde vi oss för att det var dags att röra på sig igen. Herregud, två nätter på samma ställe är ju nästan någon form av rekord ;). Skämt åsido valde vi att styra norrut igen, närmare bestämt mot Växjö. Vi bestämde oss för att ta in på camping, mest för att ungarna skulle få leka av sig litegrann, och landade därför på Evedals Camping. 

Att bo på camping mitt i vintern är ju även det lite speciellt, vilket man får räkna med när man väljer att åka husbil året runt som vi gör. Många campingar har ju inte öppet överehuvudtaget, och på de som har det får man justera sina förväntningar på service utefter säsong. Vi hade en bra vistelse på Evedals, och kommer att komma tillbaka under sommaren för att testa sommarutbudet. 

Evedals Camping Minigolf

Tyvärr var ju kanske inte lekparken på campingen riktigt vad vi hade hoppats på. Dagen som kom bjöd dessutom på generöst med minusgrader, varpå stå och frysa i en lekpark inte kändes superlockande. Vi bestämde oss därför att ta en chansning och bege oss till Leos Lekland i Växjö. Väldigt många lekland har haft stängt för spontanbesök på grund av pandemin. Leos har dock löst det bra genom att bara sälja ett visst antal biljetter, och då endast på förköp. För oss vuxna inga som helst problem att hålla avstånd, och två ungar med lycka som spritter i kroppen. Dessutom inte helt fel att få röra lite på sig efter många timmar i bilen.

Leklandet i Växjö kändes väl omhändertaget och välskött. Kanske kan man tycka att Leos vid det här laget kunde ha uppdaterat sina koncept lite vid det här laget, då det känns som att de sett mer eller mindre likadana ut sedan de öppnade. Å andra sidan så bryr ju sig inte ungarna ett skit om det, utan har lika kul ändå. Så varför ändra på ett vinnande koncept egentligen.

Ruschkana Leos Lekland

När vi drog vidare ställde vi färden mot Värnamo egentligen av den enkla anledningen att vi ville besöka Boligheter i Värnamo. Denna superfina inredningsbutik har en av våra närmsta vänner Jenny öppnat, men då vi flyttat till Linköping så har vi inte haft tillfälle att faktiskt titta in. Vi är ju knappast objektiva i frågan men: WOW! Nu är vi inte inredningsfotografer någon av oss, så bilderna gör inte butiken rättvis. Men har ni vägarna förbi, se till att titta in till Jenny, och följ gärna Boligheter i Värnamo på Instagram. Engagemanget hon har för det hon gör är helt klart svårmatchat!

Boligheter Värnamo
Leksaker Boligheter Värnamo
Inredning Boligheter Värnamo

Idag har vi parkerat intill min mors sommarstuga. Nu ska vi träffa henne ett par dagar, jobba litegrann, äta lite gott och koppla av. Hennes stuga ligger sådär långt ut på landet, att om man går ut på natten är det så tyst att man nästan får ont i huvudet. Med andra ord är det svårt att inte koppla av.

Sedan tror vi att resan bär vidare till Örebro, men det får vi se.

Det blir bättre – Mot nya ljusare tider

av | 3 januari, 2021 | Blekinge, Småland, Sverige

Nej, vi har inte slutat åka husbil. Nej, vi har heller inte slutat blogga eller lagt ner bloggen. 2020 har för oss, liksom för de flesta varit ett mycket märkligt år, och vi tror att 2021 lovar ljusare tider. Vi har som tur är lyckats hålla oss friska, men jobbsituationen har framför allt under hösten varit väldigt krävande. Det har gjort att vi inte kommit ut med Pärlans så som vi önskat, och därmed har det heller inte funnits så mycket att skriva om som hör hemma här på bloggen.

Men vänner, det blir bättre! Faktum är att allt blir det, i sinom tid. Vi lyckades nu få ledigt över nyår, och bestämde oss därför för att köra det numera traditionsenliga nyårsfirandet i husbilen (för visst är det väll en tradition om man gör det två år i rad? 😉 ). Det viktiga nu var att faktiskt se till att komma iväg så fort det bara var möjligt. Första natten spenderades därför i skogarna utanför Borensberg med lite fricamping. En ovanligt plan plätt mark mitt ute i skogen fick agera övernattningsplats. Enkelt, smidigt och riktigt mysigt.

ställplats i motala

För själva nyårsfirandet styrde vi vidare mot ställplatsen i södra hamnen i Motala. En ställplats med mycket vackert läge precis vid Vättern, samt frächt servicehus med toalett. Läget precis vid sjön var perfekt för att njuta av fyrverkerierna, vilket Noomie och Lowe tyckte var superhäftigt. Kvällen spenderades annars framför Bingolotto då vi haft (o)turen att vinna nya lotter under uppesittarkvällen i julas. Skämt åsido faktiskt en ganska mysig aktivitet, där alla kunde vara med. I kombination med god mat och en bra flaska vin så har vi svårt att komma på särskilt många bättre sätt att fira in ett nytt år på. Och få nya år har väll varit så välkommna som just 2021! 

Efter att ha tagit en lång och skön sovmorgon på nyårsdagen, lyckades vi med enkelhet konstatera att precis allting är stängt på nyårsdagen. Vi ställde därför siktet söder ut mot Linnéas syster som bor utanför Karlskrona. Dock utan att ha någon form av brådska, utan vi mellanlandade i Korsberga där vi hittade en plats att fricampa nere vid badplatsen. Denna funkade alldelse utmärkt nu under vintertid, men vi betvivlar dock starkt att man kan campa här under sommaren. Detta då badplatsen som sådan är jättefin. Grusvägen ner till badplatsen är också ganska smalt, och det var inte helt utan ansträngning vi lyckades möta en bil som kom i motsatt riktning. 

I Torsås blev det även ett stopp för att handla lite mat samt en tur på Systembolaget. Här blev det en starkt positiv överraskning, då sortimentet av hantverksöl var jättestort. Efter lite samtal med personalen lyckades vi luska ut att det tydligen beror på att just Småland har väldigt mycket småbryggerier, och efterfrågan på hantverksöl är väldigt stort sett till övriga landet. Så väl värt ett stopp för den som gillar bra öl (alla är inte slut än, men de vi testat hitills har alla varit riktigt goda).

rider mot ljusare tider

Väl framme så avnjöt vi en fin middag med SouVide-tillagad kyckling med ris, gräddsås och sotad getost. Lite praktiska bestyr med att tvätta, diska och ladda elektronik har klarades också av. Det finns ju fördelar med att ha släkt och vänner utspridda över landet, då det alltid finns någonstans att göra ett pit-stop för sådana praktiska saker. Resten av kvällen spenderades sedan i soffan med samtal och skratt.

Linnéa tog med barnen och hälsade på systerns hästar, och jag bloggar och förbereder för vidare färd mot Kalmar. Vad vi ska göra i Kalmar har vi ännu inte en aning om…vilket är halva tjusningen med det underbara husbilslivet.

Smultronställen längs Utflyktsvägen

Smultronställen längs Utflyktsvägen

av | 7 juni, 2020 | Ö och Skärgård, Östergötland, Östkusten, Sverige

Visste ni att det finns en väg som faktiskt heter och är skyltad ”Utflyktsvägen”? Det gjorde i alla fall inte vi…fram tills igår vill säga.

Efter att under gårdagen ha landat på Arkösunds Camping, ville vi såklart även utforska Arkösund. Sagt och gjort så tog vi Pärlan de kanske 5 minuternas körväg ner till den lilla hamnen. Dagen bjöd tyvärr dock inte på så mycket till badväder, vilket rent krasst gjorde att det inte fanns så mycket att göra i Arkösund. Dessutom var det nationaldag, vilket gjorde att den lilla utställningen om djurlivet i skärgården var stängd. Dock tog vi en promenad bland klipporna, och visst är skärgården vacker. Det är svårt att påstå något annat.

Arkösund Skärgård
Arkösund Hamn

När vi tittat oss mätta på skärgårdsvyerna för den här gången, och det i ärlighetens namn började bli rätt kallt, hoppade vi in i Pärlan igen. På vägen till Arkösund hade vi nämligen sett en skylt mot en glassfabrik, och det fick vi ju såklart inte missa. På Sänkdalens Gård producerar man egen glass, som helt ärligt smakade himmelskt. Noomie tyckte chokladglassen var bäst, själv rekommenderar jag starkt jordnötskolan. Den lilla gårdsbutiken består egentligen bara av ett två kvadratmeters rum, där man går in, väljer glass och swishar betalningen. Hur smidigt som helst, och väl värt en liten avstickare.

Sänkdalens Glass

Under glasspausen försökte vi googla lite grann för att se vart vi skulle styra färden härnäst. Valet föll på Oxelösund, vilket inte var så lång väg att köra från där vi var. Vägen dit såg också mysig ut (resan är målet, ni vet 😉 ), med ganska mycket småvägar. Vi ställde GPSen, och vid första vänstersvängen såg vi skylten mot Utflyktsvägen. Självklart var det givet att välja den vägen, och försöka ta reda på vad som avses med den.

Utflyktsvägen – Smultronställen från Bråviken till Stockholms södra skärgård

Ganska snart var det dags att stanna för att göra lunch, och precis där vi stannade såg vi skylten mot ett kafferosteri. Är det något man inte har några vidare diskussioner om, eller kompromissar med i vår familj så är det vikten av bra kaffe. Så när vi slängt i oss maten åkte vi ner till hamnen i Kvarsebo, där vi snabbt hittade Qvarsebo Kaffe. Här tog vi såklart var sin kopp kaffe. Noomie fick en chokladboll och flädersaft, Linnéa åt någon lakritstårta, och jag åt den bästa biskvin jag kan minnas att jag ätit. På riktigt så är Qvarsebo Kaffe värt en egen utflykt, vilket fika! Stället ser inte så mycket ut för världen utifrån, men sannerligen kan skenet bedra.

Färja över Bråviken
Kvarsebo Kaffe, Qvarsebo Kaffe

På Qvarsebo Kaffe hittar vi en broschyr som förklarar vad Utflyktsvägen går ut på. Tydligen har man gjort en gemensam satsning på turismen längs hela vägens sträckning från Bråviken till Stockholms södra skärgård. När vi själva åkte längs vägen kunde vi konstatera att det knappt gick 200 meter mellan varje gårdsbutik, sevärdhet eller annat utflyktsmål. Givet kunde vi inte stanna vid alla, men upplevde det som en väldigt mysig väg att köra, och som gjord för att utforska med husbil. Vidare följde vi Utflyktsvägen mot Oxelösund, med en liten avstickare till Jula i Nyköping för att köpa lite prylar till garaget i husbilen.

Vi stannade för natten på Strandstuvikens Camping (recension kommer under campingplatser), där jag till min egen förvåning upptäckte vid grindarna att jag varit förut. Jag och min fiskekompis Viktor bodde i en av stugorna här när vi deltog i SM-finalen i gäddfiske som gick här det året vi var med. Märkligt att jag hade noll igenkänning förrän vi stod precis vid portarna, men det säger en del om mitt ”fantastiska” lokalsinne. Summa summarum blev detta en dag i fikats tecken. Men å andra sidan, finns det något mer svenskt än just fika, och därmed en bättre aktivitet den 6e juni? 

Pärlan Husbil Burstner Lyseo
Varning för…struts?!

Varning för…struts?!

av | 6 juni, 2020 | Okategoriserad, Östergötland, Sverige

Efter att ha gått igenom en mycket speciell vår där man kanske helst velat göra som en struts och sticka huvudet i sanden (eller hur var det nu, gör de verkligen det?). Men nu är det i alla fall äntligen dags att komma ut på vägarna med Pärlan igen. Hela familjen har såklart längtat något otroligt, då det här med att sitta still på samma ställe under längre perioder inte är grejen för någon av oss. Vi satte oss därför i bilen och ställde siktet på Arkösund, av den enkla anledning att där har vi aldrig varit. Ett klassiskt Husbilsbus med andra ord. På vägen mot Arkösund så ser vi en stor skylt längs vägen med reklam för Vikbolandsstruts, den lokala strutsfarmen. Efter cirka 2,4 sekunders övervägande var saken klar, klart vi ska åka dit!

Sagt och gjort, och vi börjar följa skyltarna mot farmen. Det blev en klassisk ”en liten väg, som blir en mindre väg, som blir en ännu mindre väg”, men det var hela tiden bra skyltat. Tillslut når vi den lilla grusvägen in på gården, och skrattar till när vi ser ”varning för struts”-skylten. Något hundratal meter senare ser vi den första fågeln, och ett ”wooooooooow” drar genom hela bilen. Säga vad man vill, men det är sannerligen mäktiga djur vi pratar om. Den första strutsen vi möter på, som vi tror är en hane (eller heter det tupp?) är helt enkelt brutalt stor. De kan bli tre meter höga och väga en bit över 150 kilo. Den här va såklart knappas så stor, men jag kan lova att det kändes så. Till och med jag kände mig rätt liten.

Runtomkring på gården finns också massa aktiviteter som passar en barnfamilj utmärkt. Där finns en lite lekpark med gungor, sandlåda, gungbräda, och till Noomies stora glädje en studsmatta. Det finns också andra smådjur, bland annat kaniner och höns, att titta på. För oss vuxna var det kanske än mer intressant att titta i gårdsbutiken. Här fanns allt från prydnadssaker till kött- och charkprodukter till försäljning. När vi kom till gården var vi allihop rätt hungriga (och den här knäppa familjen är INTE roliga att ha och göra med när vi inte får mat), men det var ju lätt löst med en strutskorv i det lilla fiket.

Höns på Vikebolanets Strutsfarm

Sticka huvudet i sanden som en struts…really?

Summerat så blev detta en superrolig utflykt, där vi dels lärde oss en massa om denna fågel, men framför allt fick se dessa mäktiga djur på nära håll. Vi har sett dem tidigare när vi varit på djurparker, men aldrig kommit dem såhär nära. Vi pratar alltså om ett djur som kan bli 3 meter långt, kan springa i 80 kilometer i timmen, och aldrig någonsin stoppar huvudet i sanden. Däremot stod vi och undrade varför de stod och pickade på marken och på betongfundamenten. Tydligen beror det på att de måste ha småsten i magen för att kunna smälta maten. Vilka märkliga djur!

På kvällen landade vi på Arkösunds Camping (kommer en recension under campingplatser av stället senare), och vi var alla rätt så trötta. Men självklart så avslutade vi dagen med att tillaga en strutsstek med ugnsstekt potatis och café de Paris-sås. Resultatet blev kanon, en av de bästa husbilsmiddagarna hittils. Både jag och Linnéa tyckte att köttet påminner mer om nötkött än om fågel, och smaken var verkligen super. Det kommer helt klart bli mer av denna pippi på menyn framöver. 😉 

Vikbolandsstruts, gårdsbutik
Struts, sås och potatis
Att tänka om, och kanske ännu mer rätt

Att tänka om, och kanske ännu mer rätt

av | 5 april, 2020 | Långresor, Östergötland, Sverige

Ibland blir saker inte alls som man tänkt sig. Just i våra lite stormiga liv, så är det till och med så att det till och med ganska sällan blir precis som det var planerat från början. Ni som följer bloggen vet ju att vi ända sedan förra sommaren planerat för vår första långresa med husbilen till sommaren. Målet var Frankrike, med Disneyland i Paris som huvudmål, och bland annat en och annan flaska Champange inhandlad i Champange som avstickare.

Föga kunde vi ju då ana att större delen av Europa skulle gå i lockdown, gränser stängas, resor utomlands avrådas från UD och så vidare. När den här typen av förutsättningar förändras, så finns det egentligen två alternativ.

Antingen går man ner sig fullständigt, blir bitter över att det inte blev som det var tänkt, och det hela blir rejält tungt att bära.

Eller…så tänker man om. Planerar om. Drömmer om, om man så vill. Vi har därför bestämt oss för att den långa, sammanhängade semestern får vänta till februari istället. Självklart kommer det att bli småtripper inom landet i sommar, var beror på hur situationen utvecklar sig. Men långsemestern får vänta. 

Frankrike i februari känns väll dock lite sådär. Ska vi åka vinterhalvåret vill vi nog ha sol och värme. Vi vet ju att många övervintrar i Spanien, och även Portugal lockar mer och mer efter att ha läst mycket av boihusbil. Även Kroatien pratar ju många om att det ska vara väldigt fint, men hur är det på vintern? Det här kan onekligen bli ett fantastiskt äventyr, även om det inte blev som det var tänkt från början. Kanske kan det till och med bli bättre?

Helt klart har vi en del research att göra innan vi tar några beslut, och såklart måste vi följa utvecklingen kring reserekommendationer och så vidare. Men en sak är säker, efter helgens lilla premiärtur är längtan ut på vägarna och efter nya äventyr stor. Nu handlar det bara om att hitta äventyren i närområdet ett tag, för de finns även där!

Gott nytt 2020!

Gott nytt 2020!

av | 1 januari, 2020 | Husbilen, Småland, Sverige

Gott nytt 2020!

Att årets först kopp kaffe får avnjutas i husbilen är väll inget annat än en lyx? Dagen igår ägnades åt nyårsfirande, jag tror dock aldrig att varken vuxna eller barn varit så trötta som i år. Tur att det finns sällskapsspel så att alla åtminstone höll sig uppe till tolvslaget. Vi spenderade nyåret hemma hos några av våra bästa vänner nere i Värnamo. Vi träffas inte sådär jätteofta längre, sedan vi flyttade till Linköping.

Men varje gång vi träffas så är det som att vi sågs igår. Någonstans är kanske det lite av en definition på riktig vänskap. Det spelar inte så stor roll när, var och hur ofta man ses, utan det avgörande är att varje gång man skiljs åt ser man fram emot nästa gång. Det har dessutom en tjej som är lite äldre än Noomie, och dessa två har alltid varit som ler och långhalm, och leker superbra ihop. Bättre kombo är ju svårt att hitta.

Händelsernas 2019 – året då vi fann en ny passion

2019 har sannerligen varit ett händelserikt år för den här familjen. Utöver flytt till en annan stad, som såklart innebär många omställningar i sig, har vår familj blivit större. Lowe har såklart vänt upp och ner på det mesta, precis som bäbisar har en tendens att göra.

En av oss har försökt ta sig an ett fortfarande nytt jobb. Den andre har varit föräldraledig, med allt vad det innebär.

Dessutom har vi hittat en ny passion i livet, i form av att åka husbil. Vi har gjort tre husbilsaffärer på ett år (ni kan läsa om den cirkusen här), och vi har startat den här bloggen. Genom den har vi fått lära känna flera av er läsare, fått tips om andra husbilsbloggare (tänker då särskilt på boihusbil.se och Rullande Familjen) och framför allt fått ett tillfälle att själva reflektera över allt det häftiga vi får vara med om på våra resor. Framför allt är kanske den största insikten att det sällan är de stora resmålen och destinationerna som gör husbilslivet så häftigt.

Tvärtom är det oftast den där spontana svängen bort från huvudleden, att följa den där skyltningen man stöter på längs vägen, som bäddar för de största och bästa äventyren. I husbilen är varje äventyr tillgängligt, och det kan mycket väl ligga bakom nästa krök. Med Pärlan finns inga begränsningar, utan hon tar oss vart än vi vill.

Gott nytt 2020!

Planer för ett gott nytt 2020

2020 kommer bli ett fantastiskt år. Vi har lovat varandra att vi ska träna bättre, må bättre, ha mer tid tillsammans och inte minst åka väldigt mycket mer husbil. I år ska också bli första gången vi ger oss ut på internationell turné, då planen ligger för sommarsemester i Frankrike med husbilen. Vi drömmer om Disneyland i Paris (eller rättare sagt, det har varit en barndomsdröm för mig, och Noomie lär knappast protestera), men vi kommer såklart hitta många fler spännande platser att besöka. Europa är stort, och än så länge relativt outforskat både för mig och Linnéa.

Ni som läser, och kanske har gjort någon liknande resa: Vad får man inte missa i Frankrike? Och vad får man inte glömma hemma när man ger sig ut på vägarna i Europa? Vad bör man tänka särskilt på? Finns det några lagar och regler som skiljer sig markant från Sverige som vi bör ha koll på innan vi ger oss iväg?

Husbilsbus vill önska er alla ett fantastiskt gott och härligt nytt år! Och vi ser fram emot att dela ett fantasiskt husbilsåkar 2020 med er!