Idag satte vi siktet ut i skärgården, närmare bestämt till sydkoster. Koster är ju ett namn man hört många gånger, men vi insåg både jag och Linnéa att vi faktiskt inte visste någonting alls om ön (eller de två öarna, om man ska vara nogräknad.). Sagt och gjort, efter att ha vaknat upp på en ställplats bara ett par minuter ifrån Strömstad hamn, slängde vi i oss frukost, packade utflyktsväskan och klev på båten ut till Koster. Överhuvudtaget en väldigt bekväm och smidig resa, tydligen så går det till och med bussar ifrån ställplatserna så att man inte behöver ta bilen in om man vill.

Första stoppet blev Naturum, ett slags muséum eller utställning som tydligen finns vid alla våra nationalparker (detta hade vi inte heller någon aning om). Syftet är att utbilda och informera om reservatet och det unika djurlivet som finns både över och under ytan kring öarna. Nationalparken Kosterhavet är mycket speciell, då det dels är en marin nationalpark (det vill säga att det mesta av den ligger under ytan), dels för att det är en nationalpark där det i själva parken fortfarande bedrivs ett aktivt yrkesfiske. Räktrålningen och hummerfisket är en uppenbart stark del av den Kosterska identiteten, och det var häftigt att se hur detta kan fortgå i harmoni med havet och naturen.

Noomie tyckte att resan helt klart hade två riktiga höjdpunkter: Dels en “springbana” på naturum där man skulle trycka på en knapp, springa så fort man kunde, och sedan fick se på en skylt vem man var snabb som. Damen var oförskämt stolt över att vara lika snabb som en öring, nästa gång siktar hon på att nå makrillnivå. (Det fanns även en våg där man kunde väga sig för att få ett liknande resultat…pappa var inte skitimponerad över att bli en knubbsäl).

Den andra höjdpunkten var såklart det självklara: Krabbmete ifrån bryggan. Jag och Noomie hade lite problem med att komma igång, och det tog en stund innan vi fick upp den första. Men sedan jag fått in rätta knycken, och Noomie fått tag i en håv var vi rena krabbskräcken kan jag lova. En riktig höjdarstund tillsammans med dottern, och det rekommenderas skarpt. Linnéa och Lowe satt såklart en bit bort och hejade på för allt de va värda, och Noomie sprang stolt och visade lillebror vilken häftig fångst vi fixat.

Så…vad tycker vi om Koster? Helt klart värt ett besök för de flesta. Vi kan absolut tänka oss att åka tillbaka, särskilt när Lowe blivit lite större. Nu blev vi lite “låsta” till att hänga kring hamnen och det som fanns i absolut promenadavstånd, då vi inte kommit på något smart sätt att köra Lowe i cykelkärra ännu (någon som har nått tips?).  Så vi tror att det finns mycket mer att upptäcka på denna ö, och säkert även på syskonön i norr. Vi summerar en härlig dag, med nya äventyr i ryggsäcken, när vi nu släcker lampan på Lagunens camping i Strömstad.