Klipporna på Koster

Klipporna på Koster

Idag satte vi siktet ut i skärgården, närmare bestämt till sydkoster. Koster är ju ett namn man hört många gånger, men vi insåg både jag och Linnéa att vi faktiskt inte visste någonting alls om ön (eller de två öarna, om man ska vara nogräknad.). Sagt och gjort, efter att ha vaknat upp på en ställplats bara ett par minuter ifrån Strömstad hamn, slängde vi i oss frukost, packade utflyktsväskan och klev på båten ut till ön. Överhuvudtaget en väldigt bekväm och smidig resa, tydligen så går det till och med bussar ifrån ställplatserna så att man inte behöver ta bilen in om man vill.

 

 

Under resan ut i skärgården åkte jag på att jobba lite, så jag såg mest en laptopskärm under den resan. En knapp halvtimme tog det, och Noomie tyckte såklart det var superspännande att åka båt. Och visst är det en mäktig syn när man närmar sig den lilla ön ute i det stora havet. Det är inte svårt att förstå att livet här måste vara något helt unikt. Det är nästan så att man inte vill komma och “störa” i idyllen. Och visst är det vackert, fantastiskt vackert.

Första stoppet blev Naturum, ett slags muséum eller utställning som tydligen finns vid alla våra nationalparker (detta hade vi inte heller någon aning om). Syftet är att utbilda och informera om reservatet och det unika djurlivet som finns både över och under ytan kring öarna. Nationalparken Kosterhavet är mycket speciell, då det dels är en marin nationalpark (det vill säga att det mesta av den ligger under ytan), dels för att det är en nationalpark där det i själva parken fortfarande bedrivs ett aktivt yrkesfiske. Räktrålningen och hummerfisket är en uppenbart stark del av den Kosterska identiteten, och det var häftigt att se hur detta kan fortgå i harmoni med havet och naturen.

Noomie tyckte att resan helt klart hade två riktiga höjdpunkter: Dels en “springbana” på naturum där man skulle trycka på en knapp, springa så fort man kunde, och sedan fick se på en skylt vem man var snabb som. Damen var oförskämt stolt över att vara lika snabb som en öring, nästa gång siktar hon på att nå makrillnivå. (Det fanns även en våg där man kunde väga sig för att få ett liknande resultat…pappa var inte skitimponerad över att bli en knubbsäl).

Den andra höjdpunkten var såklart det självklara: Krabbmete ifrån bryggan. Jag och Noomie hade lite problem med att komma igång, och det tog en stund innan vi fick upp den första. Men sedan jag fått in rätta knycken, och Noomie fått tag i en håv var vi rena krabbskräcken kan jag lova. En riktig höjdarstund tillsammans med dottern, och det rekommenderas skarpt. Linnéa och Lowe satt såklart en bit bort och hejade på för allt de va värda, och Noomie sprang stolt och visade lillebror vilken häftig fångst vi fixat.

 

 

Så…vad tycker vi om Koster? Helt klart värt ett besök för de flesta. Vi kan absolut tänka oss att åka tillbaka, särskilt när Lowe blivit lite större. Nu blev vi lite “låsta” till att hänga kring hamnen och det som fanns i absolut promenadavstånd, då vi inte kommit på något smart sätt att köra Lowe i cykelkärra ännu (någon som har nått tips?).  Så vi tror att det finns mycket mer att upptäcka på denna ö, och säkert även på syskonön i norr. Vi summerar en härlig dag, med nya äventyr i ryggsäcken, när vi nu släcker lampan på Lagunens camping i Strömstad.

Mooot Strömstad!

Mooot Strömstad!

“Vart ska ni åka nudå?”
“Strömstad.”
“Jaha! Vad ska ni göra där?”
“Eeeeh… vet inte?”

Så himla typiskt oss XD 

Nu fick vi för oss för ett par veckor sen att Västkusten skulle bli en bra semester-sträcka.
“Vi kan ta sikte på Strömstad och sen köra söderut o se vart vi hamnar!”
Så det är planen, tills vi om cirkus två veckor vänder Norrut och ska besöka lite vänner runt Skillingaryd (och Martin ska jobba lite)..
Så, vad har Strömstad att erbjuda? Jag kör google medans Martin kör husbilen.

Hittade en riktigt cool camping “Daftö” som marknadsför sig som “äventyrscamping” med piratteater, massa lekplatser,
öventyr för barnen, åkattraktioner….. för 800:- natten?!
WTF!? V har liksom med oss vår egen säng… och kök…. och toa…. vi vill ha lite el och om man ska lyxa till det, ett servichus med diskmöjlighet,
toa och dusch. ÅTTAHUNDRA SPÄNN?!
Smålänningnen i mig tog över, nejnej där vi får vi nog dra en gräns asså, så kul ska vi inte ha.

 

“Det finns en marin nationalpark.. tydligen Sveriges enda.. den lär vi väl åka till?”
Det visar sig vara en hel ö-värld med flera öar, vandringsleder, båtturer…. säkert restauranger, caféer, lekparker mm också.
Vi ska försöka hitta en ställplats inärheten av hamnen, så tar vi första båtturen ut till Syd-Koster imorgon och gör en heldag vid nationalparken.
Man kan fiska krabbor, besöka klappakvarium, bada i havet, äta räkor.. Det blir nog mycket räkor på den här semestern..! XD

 

När vi är ute och åker passerar vi riktigt mycket fin natur på vägen. Sjöar precis vid vägkanten, och maffiga pråliga hus vid skogsbrynen..
Det är ett vackert land vi bor i! Vägarna är ibland så raka och så långa, att man hinner tröttna på utsikten.
Vi passerar löjligt små byar och samhällen, som vi aldrig hört talas om. Och skog. Väldigt mycket skog.

Noomie sitter för det mesta nööjd med sina pysselböcker och målar/färglägger eller klistrar klistermärken, och annars åker plattan fram.
Lowe sover, korta stunder kan han vara nöjd och prata eller pilla med nån leksak, men för det mesta sover han gott iklädd en tunn body och mjuka strumpor.
(Inte på nätterna dock… #bebislogik)

Iframsätet sitter vi och sjunger country och planerar nästa stopp. Vi planerar aldrig mycket längre än ett dygn. Mest för att… vi ändrar oss så mycket XD
och, man skulle nog behöva göra en lite noggrannare planering från början om det skulle fungera,
vi har ju bara en utgångsplan..; “Västkusten! Vi tar oss till strömstad, kör söderut och ser vad vi hittar!”

Snart framme i Strömstad!

Första semesterveckan i “Husisen”

Det är söndag förmiddag, en ganska grådassig sådan, och vi sitter i husbilen på väg hemåt egentligen, efter en första vecka “till havs”. Vi har ju inte varit i närheten av havet egentligen, men jag vet inte vad jag ska säga… “Ute” låter så.. konstigt..


Vi har i alla fall haft en semestervecka i husbilen, bara vi, lilla familjen. Målet var att testa husbilen, vilken typ av campingar vi gillar, hur långt man kan åka innan barnen ger upp och.. ja sånt. Vi har letat lite inspiration dels i tidningar och bland reklam, dels hos stora husbilsåterförsäljare, dels internet. Vi hittade några söta bloggar och kom efter det på idén att skapa en blogg tillsammans, om våra resor och upplevelser. Det lär bli mest Linnéa som skriver, förmodligen för att Martin är den som oftast kör XD

Den här veckan då, började egentligen redan på lördagen när vi la nästan hela dagen på att packa in saker, fixa internet, fylla på vatten & tanka. Vi ville gå ner till husisen efter frukost på söndagen och bara dra iväg, och vi ville känna att vi hade allt med oss så jag kunde dubbelkolla hundrafjorton gånger. Vi glömde bara en sak, plattan. När vi insåg det kändes det som en mindre katastrof, men Noomie har varit helt fantastiskt duktig på att åka bil utan plattan! Hon har ritat och pysslat, sovit lite, och faktiskt hjälpt till med Lowe en del.

Vi har testat lite olika boenden under veckan, första natten blev det “fri camping” vid en liten sjö. Eller kanske stor sjö, jag har ingen aning, vet bara att campingplatsen var rätt liten. Det var bara vi där, och så ett par som fiskade en stund, men åkte hem i sin flashiga vita sportbil på kvällen.

Sen åkte vi till Karlstad, och en stor camping som jag hittat i nån broshyr. Tyvärr var det rätt ofräscht servicehus, en lekpark som Noomie inte riktigt klarade av själv, och det kändes trångt och överbefolkat. Campingen låg dock rätt fint, och på kvällen tog Martin en löptur och jag en promenad längs sjökanten. Det kändes som havet, fast det var ju “bara” Vänern.


Från den stora överbefolkade campingen drog vi sen vidare till Grums, och en liten “fiskecamping”, som inte direkt var överbefolkad. Det blev två nätter där. Martin o Noomie fiskade, jag gick långpromenader med Lowe i vagnen, och vi “shoppade” en heldag i Karlstad, både mat & lite nya skjortor till Martin blev det. Sen kände vi att det var dags för lite mer lek-vänlig semester för Noomies del, då det inte fanns så mycket att göra för henne på den lilla fiskecampingen.

Det bar av till Kristinehamn och Herrgårdscampingen, som vi verkligen gillade! Vi lyckades bo GRANNE med lekparken, och Noomie kunde gå dit själv (vilket hon såklart gjorde direkt efter frukost) och lekte ända tills det blev kallt på kvällen.

Vi har också gjort några småutflykter, som till Kristinehamns areana där Martin o Noomie först sprang sig svettiga bland uppblåsbara hinderbanor, och sedan badade vi alla 3 på badhuset. Lowe skulle fått premiärbada, men han sov så gott i vagnen XD
Ända tills jag skulle duscha såklart, då tjurade han lite (Noomie fick duscha med Martin, så jag hade i alla fall bara en unge att underhålla XD)

Och nu rullar bilen hemåt. Det är dags för Martin att jobba några veckor innan vi ska ut på nästa resa, och jag o barnen ska besöka släktingar o vänner för att inte förgås i lägenheten.
Planen nästa gång är att köra längs västkusten, dels se lite fina vägsträckor, mysiga campingar, bada i havet, fiska och bara få den där dyrbara tiden tillsammans.

Har ni nått tips på vart vi bör stanna? Lämna gärna en liten notis i kommentarerna 🙂 <3

Husbilsbus – Linnéa

“War…war never changes”*

Något av det häftigaste med husbilsåkandet, och det som faktiskt kanske lockade mig mest från början, är alla de slumpmässiga möten och händelser man uppenbarligen ställs inför. Det kan vara den där lilla skogsvägen ingen känner till, badplatsen där man får vara helt för sig själv, eller den där roliga grannen på campingplatsen. Ett typiskt exempel är när vi glatt omkringtraskande i Kristinehamn stöter på detta vrålåk!!!!!

 

En vild gissning är att cirka 95% av er som läser detta inte begriper vad jag skriver om överhuvudtaget, och undrar vad som är så speciellt med en Mitsubishi Colt med lustig gul text. Ni andra 5% förstår åtminstone vad jag menar. Bilen är såklart omgjord med Fallout-tema* och ni som känner mig vet ju att jag är ett stort fan av spelserien, för att inte ta i från tårna 😉 (Ja, till min fantastiska sambos stora nöje innebär varje nytt Fallout-släpp att familjen inte ser mig på en vecka, då jag traskar runt i en digital ödemark och skjuter på lustiga monster).

 

Åter till bilen, och självklart en shoutout till vännerna på www.randomcosplay.se som skapat detta mästerverk! Ett superroligt projekt, och många är nog de Kristinehamnsbor som står och undrar vem dåren som stod och “WOOOOOOOOOOOW!!!!”-ade vid en blå bil är. Superhäftig bil!

 

 

*”War…war never changes” är den klassiska fras som inlett varje intro i spelserien Fallout, av tradition inläst av Ron Pearlman, mer känd som motorcykelåkande president i TV-serien “Sons of Anarchy”.

**Fallout; Ett av spelföretaget Bethesdas större spelserien, och enligt Martin de bästa spel som någonsin skapats reds.anm