Säsongsstart 2020 – Gasolkaos och Slottsruiner

Säsongsstart 2020 – Gasolkaos och Slottsruiner

På sätt och vis kanske en sanning med modifikation, då vi faktiskt tillbringade nyår i Pärlan i år. Men på nått sätt känns det ändå som att det var den här helgen som säsongen 2020 drog igång.

Första riktiga resan för i år får, på grund av rådande omständigheter, bli en resa kring Östergötland. Knappast negativt ur vår synvinkel, då detta fantastiska landskap har mycket kvar för oss att upptäcka. Det som framför allt kanske slagit oss de senaste dagarna är att Östgötaslätten består av ganska mycket mer än bara slätt. Vi har haft förmånen att se mycket av S:t Anna skärgård, vilket är fantastiskt vackert. I vår mening precis lika mycket naturupplevelse och vyer som förra årets tripp utmed västkusten, med skillnaden att man här är välkommen med husbil nästan var som helst.

Natten till idag tillbringade vi fricampades på en parkering tillhörande ett friluftsområde i ett naturreservat vid namn Svartdalen. Fricamping har verkligen sin alldeles speciella charm, och det är ett fantastiskt sätt att hitta lugnet.

Vad som kanske inte är riktigt lika fantastiskt är när gasolflaskan bestämmer sig för att ta slut mitt i natten, och man vaknar av att det är snudd på minusgrader i bilen. Den mentala styrka och spetsade psyke som krävs för att i det läget dra av sig täcket (och den lilla värmen som finns kvar), kravla sig ur högbädden, famla efter lite kläder i dunklet och ge sig ut i minusgraderna och koppla om gasolflaskor…den skulle nog göra självaste Gunde Svan avundsjuk. Hur som helst så känns det ju värt det när bilen väl blivit varm igen, och man får vakna av att en strålande vårsol bländar en genom takluckan. Eller ja…Linnéa, som låg kvar i sängen, tyckte i alla fall att det var värt det 😉

Under dagen tog vi sikte på S:t Anna, men på vägen såg vi att det utmed vägen var skyltat till en slottsruin, vilket kändes som en kul utflykt. Så vi styrde om litegrann och hamnade vid Stegeborgs slottsruin. Stegeborg har anor ifrån en fästning byggd på 900-talet, och sedan dess har otaliga kungligheter huserat på slottet. Idag är slottet helt klart en ruin, men lite häftigt är att själva högtornet finns kvar. 120 kronor kostar ett besök för hela familjen, och även om det inte är en heldagsutflykt så är det ganska mysigt att gå runt på slottsområdet. Speciellt för en annan som är historieintresserad. Betalar gör man smidigt med kort i automaten utanför. Vi läste även att det under sommarsäsongen finns möjlighet att hyra någon form av ljudguide för 50 kr per person, där Herman Lindqvist guidear genom ruinen. Kan tänkas att detta är ett kul komplement och förhöjer upplevelsen något. 

Miljöerna kring borgen är fantastiskt vackra, då skärgården gör att du stirrar som in i en tavla var du än tittar. I hamnområdet som ligger precis intill finns även ställplatser för husbilar, och även en camping på andra sidan linfärjan. Vi tänker att vi mycket väl kan tänkas oss att åka hit en kväll, ställa husbilen på ställplatsen, och gå och käka lite gott på hamnkrogen. Sen är det såklart tydligt att säsongen inte börjat ännu, då mycket fortfarande har vinterstängt. Dock var det kul att se att det var många husbilar som hittat ut, precis som vi. 

Vidare tog resan oss till S:t Anna, och billedes runt och ut på öarna. Här va så gott som allting stängt, så det fanns inte så mycket anledning att stanna till. Kanske vi får återkomma lite senare när camping- och båtlivet dragit igång på allvar. Vi ställde istället om siktet på Valdemarsvik, där ambitionen var att få tag på en ny gasolflaska för att slippa samma äventyr som natten innan. Detta gick dock inte så bra, då de som vanligtvis sålde gasol nere i hamnen även de hade vinterstängt. Vi bestämde oss därför för att ta in på ställplatsen i Valdemarsviks hamn, vilket vi, trots att det var vinterstängt till stor del även här, är mycket nöjda med. En recension på ställplatsen kommer som ett eget inlägg, men vi kan avslöja att det var ovanligt hög standard för en ställplats. Dessutom verkar personalen ha humor, vilket alltid är ett plus.

Nu tar vi kväll, och laddar både Pärlans och våra egna batterier för nya äventyr imorgon.