Bad och lek i Ulricehamn

Bad och lek i Ulricehamn

Det blev några timmar i bilen genom de småländska skogarna. Träden stod nära vägen, lupinerna sköljde fram och när vi stannade för en nypa luft vibrerade nästan luften i värmen.. Men vilka magiska vägar! 

köra husbil

Det kändes skönt i bilen med AC:n igång och eftersom båda barnen sov var det bara att rulla på! Vi hade sikte på Ulricehamn, och landade där efter några timmar. Vi fick en plats (eller fick o fick, det var en stor Gratis-parkering så det var bara att parkera där man kände att det passade. Dock fanns det några rutor som var lite större än de traditionella, en sån tog vi) precis bredvid toa-huset.

Skulle inte säga servicehus direkt, men en handikapptoa och en vanlig, alltså fick bilens toa vila lite och det är ju en slags service ändå. Men en helt underbar ställplats, helt gratis. Ulricehamn verkar verkligen satsa på husbilsturismen, och vi hittade denna och flera andra ställplatser i kommunen här. 

Martin började direkt med matfixet medans jag och barnen utforskade Lekparken med stor L! En hinderbana, gungor, vatten-sand-lekplats, rutchkanor, en ”snurr-karusell” som Noomie sa.. och en sandstrand! Som ändå var så långt ifrån lekområdet så man inte behöver känna att barnen springer dit okontrollerat. Med andra ord.. helt perfekt! 

 

ställplats ulricehamn 2

Vi tog en kvällspromenad och Noomie fick äntligen cykla lite, och hittade en restaurang precis nere vid vattnet. Tyvärr var det rätt fullt denna fina kväll, men vi fick ändå beställa och fick platser nära vattnet där barnen kunde gå runt lite i gräset bredvid i alla fall. Det blev ingen långkväll direkt men vi fick se solen gå ner över Ulricehamns vatten. Och vad behöver man mer egentligen? Än en solnedgång vid vattnet…

På äventyr i Astrid Lindgrens sagovärld

På äventyr i Astrid Lindgrens sagovärld

UPPDATERING: Senare på morgonen, efter att detta inlägg precis skrivits klart, nås vi av nyheten att Astrid Lindgrens värld tvingas stänga för säsongen. Ett enligt oss mycket tråkigt beslut, och kanske ett fall där reglerna kring smittspridning träffar lite snett. I vårt tycke så har parken lyckats mycket bra med att förhålla sig till den nya smittspridningssituationen. Man sprider ut gästerna, säkerställer rätt typ av köande, handhygien med mera. En särskild tanke går såklart till alla anställda, som gjorde ett fenomenalt jobb när vi var där, men som nu står utan arbete. Vi hoppas att saker och ting ordnar sig för dem alla.

Äventyr i Astrid Lindgrens värld

Efter att ha lyckats få till lite långledigt över helgen bestämde vi oss för att styra Pärlan mot Astrid Lindgrens värld i Vimmerby. Vimmerby ligger knappa timmen ifrån Linköping, så det i sig är ju ingen jätteutflykt som vi hade behövt ha husbil till egentligen. Tydligen så är det absolut smidigaste sättet att ta sig hit via tåg, då tågen stannar precis utanför parken. Vi valde dock att ändå ta Pärlan, dels då vi ska åka vidare idag under dagen, men främst för att en annan familj också vilje följa med. En av Noomies bästa kompisar tog med sig mamma, pappa och lillasyster (som är i samma ålder som Lowe), och sov även över i sin husvagn på campingen bredvid oss.

Karlsson på taket
Hejsan Hoppsan Lillebror

Jag måste säga att Astrid Lindgrens värld imponerar. Att ta ett kliv in i parken är verkligen att ta ett kliv in i alla de sagor Astrid skapat. Jag ska vara ärlig med att jag aldrig var något superfan av sagorna när jag var liten (möjligen undantaget Bröderna Lejonhjärta), men det är ju därför lite häftigt att jag ändå kan dem. Det säger ändå lite om hur denna kvinna lyckats skapa något som verkar ha träffat flera generationer rakt i själen. Bara att gå genom parken blir en upplevelse i sig, då det rätt som det är cyklar förbi en Prussiluska, eller en luffare kommer gåendes spelandes på sitt dragspel.

Det är sannerligen inte svårt att bli medryckt, varken som barn eller som vuxen. De olika showerna håller mycket hög kvalité, och det som imponerar mest är alla barnskådespelare som verkligen är riktiga proffs. Vi skrattade gott när äldsta dottern, helt inne i historien om Pippi och sjörövarna, satt och ropade peppande kommentarer och tips så att Pippi skulle hitta sin pappa. När Pippi efter showen sedan kom och hälsade på alla barnen och sa hej då, var ögonen stora som tefat. Snacka om star strucked! 

Pippi Långstrump
Pippi och sjörövarna

Astrid Lindgrens värld lyckas bra med att hantera en märklig situation

Något som särskilt utmärker Astrid Lindgrens värld är att alla byggnader, lekplatser, kulisser och serviceinrättningar ser ut att vara i mycket gott skick. Inget av det vi tittade på eller använde såg ut att vara slitet. Det är ganska imponerande när man normalt sett hanterar tusentals barnfamiljer varje år. Det märktes dock tydligt att saker och ting var annorlunda i år. Parken hade väldigt få besökare, vilket såklart beror på att de följer de restriktioner de fått. Överallt satt markeringar som angav avstånd för köande, och man såg även till att bara en person i varje familj stod i kön till showerna. Utanför varenda butik och restaurang fanns handsprit utplacerat, och personalen gick konstant runt och desinficerade beröringsytor.

Att hålla avstånd var således inte några som helst problem. Faktum är att det onekligen finns fördelar med att man slipper köa allt för länge, särskilt när dagen på Astrid Lindgrens värld bjuder på 30-gradig värme.

Astrid Lindgrens sagor

Något som det dock finns utrymme att förbättra är möjligheterna att underhålla sig för oss ”vuxna barn” mellan showerna. Ja, ni får tycka att jag är en sopig förälder om ni vill, men den som inte tröttnat på att titta på när två femåringar åkt dragflotte för fyrtiosjunde gången, den ljuger. Framförallt kan jag tycka att det saknas saker att göra tillsammans med barnen. Bortsett från det lilla vattenkriget vi drog igång, så var det ganska få av aktiviteterna där jag kunde göra annat än att titta på. Men men, det viktigaste är såklart att ungarna hade kul, och det hade de definitivt!

Vi kommer med största sannolikhet att återkomma till Astrid Lindgrens värld framöver. Framför allt för att hon skrivit sagor som ungarna kan växa in i. Från Lotta på Bråkmakargatan och Pippi Långstrump, som är väldigt snälla historier, till Ronja Rövardotter och Bröderna Lejonhjärta som är bitvis mer otäcka. Så barnen kommer förmodligen ha utbyte av att åka hit många år.

Inatt sover vi på campingen precis intill Astrid Lindgrens värld (en recension kommer senare på campingen under Campingplatser). Under morgondagen ska vi kika på omgivningarna, och bland annat besöka Katthult och gårdarna där Barnen i Bullerbyn spelades in. Vi tror att resan sedan går vidare mot Ulricehamn, men som vanligt med oss kan det mycket väl ha förändrats fyra gånger innan avfärd faktiskt sker.

Varning för…struts?!

Varning för…struts?!

Efter att ha gått igenom en mycket speciell vår där man kanske helst velat göra som en struts och sticka huvudet i sanden (eller hur var det nu, gör de verkligen det?). Men nu är det i alla fall äntligen dags att komma ut på vägarna med Pärlan igen. Hela familjen har såklart längtat något otroligt, då det här med att sitta still på samma ställe under längre perioder inte är grejen för någon av oss. Vi satte oss därför i bilen och ställde siktet på Arkösund, av den enkla anledning att där har vi aldrig varit. Ett klassiskt Husbilsbus med andra ord. På vägen mot Arkösund så ser vi en stor skylt längs vägen med reklam för Vikbolandsstruts, den lokala strutsfarmen. Efter cirka 2,4 sekunders övervägande var saken klar, klart vi ska åka dit!

Sagt och gjort, och vi börjar följa skyltarna mot farmen. Det blev en klassisk ”en liten väg, som blir en mindre väg, som blir en ännu mindre väg”, men det var hela tiden bra skyltat. Tillslut når vi den lilla grusvägen in på gården, och skrattar till när vi ser ”varning för struts”-skylten. Något hundratal meter senare ser vi den första fågeln, och ett ”wooooooooow” drar genom hela bilen. Säga vad man vill, men det är sannerligen mäktiga djur vi pratar om. Den första strutsen vi möter på, som vi tror är en hane (eller heter det tupp?) är helt enkelt brutalt stor. De kan bli tre meter höga och väga en bit över 150 kilo. Den här va såklart knappas så stor, men jag kan lova att det kändes så. Till och med jag kände mig rätt liten.

Runtomkring på gården finns också massa aktiviteter som passar en barnfamilj utmärkt. Där finns en lite lekpark med gungor, sandlåda, gungbräda, och till Noomies stora glädje en studsmatta. Det finns också andra smådjur, bland annat kaniner och höns, att titta på. För oss vuxna var det kanske än mer intressant att titta i gårdsbutiken. Här fanns allt från prydnadssaker till kött- och charkprodukter till försäljning. När vi kom till gården var vi allihop rätt hungriga (och den här knäppa familjen är INTE roliga att ha och göra med när vi inte får mat), men det var ju lätt löst med en strutskorv i det lilla fiket.

Höns på Vikebolanets Strutsfarm

Sticka huvudet i sanden som en struts…really?

Summerat så blev detta en superrolig utflykt, där vi dels lärde oss en massa om denna fågel, men framför allt fick se dessa mäktiga djur på nära håll. Vi har sett dem tidigare när vi varit på djurparker, men aldrig kommit dem såhär nära. Vi pratar alltså om ett djur som kan bli 3 meter långt, kan springa i 80 kilometer i timmen, och aldrig någonsin stoppar huvudet i sanden. Däremot stod vi och undrade varför de stod och pickade på marken och på betongfundamenten. Tydligen beror det på att de måste ha småsten i magen för att kunna smälta maten. Vilka märkliga djur!

På kvällen landade vi på Arkösunds Camping (kommer en recension under campingplatser av stället senare), och vi var alla rätt så trötta. Men självklart så avslutade vi dagen med att tillaga en strutsstek med ugnsstekt potatis och café de Paris-sås. Resultatet blev kanon, en av de bästa husbilsmiddagarna hittils. Både jag och Linnéa tyckte att köttet påminner mer om nötkött än om fågel, och smaken var verkligen super. Det kommer helt klart bli mer av denna pippi på menyn framöver. 😉 

Vikbolandsstruts, gårdsbutik
Struts, sås och potatis
Säsongsstart 2020 – Gasolkaos och Slottsruiner

Säsongsstart 2020 – Gasolkaos och Slottsruiner

På sätt och vis kanske en sanning med modifikation, då vi faktiskt tillbringade nyår i Pärlan i år. Men på nått sätt känns det ändå som att det var den här helgen som säsongen 2020 drog igång på riktigt.

Första riktiga resan för i år får, på grund av rådande omständigheter, bli en resa kring Östergötland. Knappast negativt ur vår synvinkel, då detta fantastiska landskap har mycket kvar för oss att upptäcka. Det som framför allt kanske slagit oss de senaste dagarna är att Östgötaslätten består av ganska mycket mer än bara slätt. Vi har haft förmånen att se mycket av S:t Anna skärgård, vilket är fantastiskt vackert. I vår mening precis lika mycket naturupplevelse och vyer som förra årets tripp utmed västkusten, med skillnaden att man här är välkommen med husbil nästan var som helst.

Natten till idag tillbringade vi fricampades på en parkering tillhörande ett friluftsområde i ett naturreservat vid namn Svartdalen. Fricamping har verkligen sin alldeles speciella charm, och det är ett fantastiskt sätt att hitta lugnet.

Vad som kanske inte är riktigt lika fantastiskt är när gasolflaskan bestämmer sig för att ta slut mitt i natten, och man vaknar av att det är snudd på minusgrader i bilen. Den mentala styrka och spetsade psyke som krävs för att i det läget dra av sig täcket (och den lilla värmen som finns kvar), kravla sig ur högbädden, famla efter lite kläder i dunklet och ge sig ut i minusgraderna och koppla om gasolflaskor…den skulle nog göra självaste Gunde Svan avundsjuk. Hur som helst så känns det ju värt det när bilen väl blivit varm igen, och man får vakna av att en strålande vårsol bländar en genom takluckan. Eller ja…Linnéa, som låg kvar i sängen, tyckte i alla fall att det var värt det 😉

Under dagen tog vi sikte på S:t Anna, men på vägen såg vi att det utmed vägen var skyltat till en slottsruin, vilket kändes som en kul utflykt. Så vi styrde om litegrann och hamnade vid Stegeborgs slottsruin. Stegeborg har anor ifrån en fästning byggd på 900-talet, och sedan dess har otaliga kungligheter huserat på slottet. Idag är slottet helt klart en ruin, men lite häftigt är att själva högtornet finns kvar. 120 kronor kostar ett besök för hela familjen, och även om det inte är en heldagsutflykt så är det ganska mysigt att gå runt på slottsområdet. Speciellt för en annan som är historieintresserad. Betalar gör man smidigt med kort i automaten utanför. Vi läste även att det under sommarsäsongen finns möjlighet att hyra någon form av ljudguide för 50 kr per person, där Herman Lindqvist guidear genom ruinen. Kan tänkas att detta är ett kul komplement och förhöjer upplevelsen något. 

Miljöerna kring borgen är fantastiskt vackra, då skärgården gör att du stirrar som in i en tavla var du än tittar. I hamnområdet som ligger precis intill finns även ställplatser för husbilar, och även en camping på andra sidan linfärjan. Vi tänker att vi mycket väl kan tänkas oss att åka hit en kväll, ställa husbilen på ställplatsen, och gå och käka lite gott på hamnkrogen. Sen är det såklart tydligt att säsongen inte börjat ännu, då mycket fortfarande har vinterstängt. Dock var det kul att se att det var många husbilar som hittat ut, precis som vi. 

Vidare tog resan oss till S:t Anna, och billedes runt och ut på öarna. Här va så gott som allting stängt, så det fanns inte så mycket anledning att stanna till. Kanske vi får återkomma lite senare när camping- och båtlivet dragit igång på allvar. Vi ställde istället om siktet på Valdemarsvik, där ambitionen var att få tag på en ny gasolflaska för att slippa samma äventyr som natten innan. Detta gick dock inte så bra, då de som vanligtvis sålde gasol nere i hamnen även de hade vinterstängt. Vi bestämde oss därför för att ta in på ställplatsen i Valdemarsviks hamn, vilket vi, trots att det var vinterstängt till stor del även här, är mycket nöjda med. En recension på ställplatsen kommer som ett eget inlägg, men vi kan avslöja att det var ovanligt hög standard för en ställplats. Dessutom verkar personalen ha humor, vilket alltid är ett plus.

Nu tar vi kväll, och laddar både Pärlans och våra egna batterier för nya äventyr imorgon.

Husbil till Paris

Husbil till Paris

Planeringen för sommaren har precis dragit igång här hemma, och vi har alla en sådan galen längtan efter att komma ut med Pärlan. Visst kommer det att bli flera småutflykter med husbilen till studenter, bröllop och annat. Men det som framför allt hägrar är såklart vår första ”stora” resa. Resan har ett bestämt mål: Husbil till Paris, med Disneyland som målet med stort M. En barndomsdröm för mig som helt enkelt är dags att uppfylla, och vi har svårt att tro att Noomie inte skulle samtycka. Men hur tar man sig med husbil till Paris?

Vi räknar med 2 dagar på Disneyland och 2 dagar i Paris. Ryktet säger ju att Disneyland ska vara svindyrt, och kikar man på deras hemsida verkar det stämma. Men som någon slags ”once in a liftime” vill vi ändå prova. Jag brukar säga att ”Kalle Anka och co”-tidningarna var de som på 90-talet lärde mig läsa, och i varenda nummer avslutade man tidningen med någon form av reklam för Disneyland i Paris. Än idag kan jag minnas sagoslottet som alltid var på bilderna, alla tävlingar jag skickade in till (och aldrig vann), och den fantasivärld som skapades kring denna nöjespark. Får vi nu möjligheten…då måste vi dit.

Men vad gör man mer i Frankrike?

Men sen då? Det är ganska mycket kvar av den åtminstone 3 veckor långa semestern. Vi har lyckats läsa oss till att om man gillar Champange och bubbligt vin (vilket både jag och Linnéa gör…galet mycket) så är staden Epernay i norra Frankrike är ett givet mål. Här kan man kanske spendera en dag. Normandie och Omaha Beach finns också med i planerna för att få se den historiska platsen för landstigning som innebar början på slutet av andra världskriget.

Några av de resmål vi tänkt oss hittils:

1. Paris
Disneyland är som sagt huvudmålet med resan, och utöver det räknar vi med ytterligare 2 dagar i Paris med Louvren, Triumfbågar, Eiffeltorn med mera. Det borde rent krasst inte vara några problem att fördriva en vecka i denna onekligen mytomspunna och speciella stad.

2.Epernay
Gilar man bubbligt vin och inte minst champange så har vi lyckats läsa oss till att det är hit man ska. Tur att nya husbilen har stort lastutrymme och hög lastvikt 😉 Den franska vinproduktionen är ju världsunik, och få drycker är väll så omtalat lyxiga som just champange.  

3. Omaha Beach
Självklart vill vi se den historiska landstigningsplatsen och början på slutet på andra världskriget. Europa bär på en spänannde, och bitvis skrämmande historia där det vore häftigt att faktiskt få se platsen som är så omtalad i både böcker och filmer.

Har du något annat tips på vad man bör se i Frankrike? Hemvägen tänkte vi ta via Bryssel och sedan vidare till Amsterdam. Vad finns det här att upptäcka? Hjälp oss med idéer, vi är öppna för alla förslag och gärna lite halvudda/knäppa grejer 😉

Vi vill också tipsa om den superbra Youtube-serien ”Gone Camping” som görs av camping.se

(För er som undrar, nej det finns inget samarbete mellan oss, vi bara gillar innehållet då det är mycket bra och inspirerande klipp)

Här hittade vi inspirationen bland annat för besöket i Epernay. Ett superbra format med små korta klipp som inspirerar och triggar reslusten, men ändå lämnar väldigt mycket kvar att utforska. Finns många avsnitt, både om Sverige och Europa, och rekommenderas starkt. Fantastiskt bra för oss som planerar resa med husbil till Paris och resten av Frankrike.

Vi har också börjat skissa på ett verktyg för att beräkna kostnaden för att resa med husbil till Paris och andra resor i Europa. Du också kan testa. Du hittar det här.