Historien om vårt första, andra och tredje husbilsköp – Del 2

Historien om vårt första, andra och tredje husbilsköp – Del 2

Detta är del 2 i historien om vårt första, andra och tredje husbilsköp. För att få ihop sammanhanget i historien om när vi skulle köpa husbil rekommenderar vi att du läser del 1 först, den hittar du här.

När beslutet väl var taget att vi skulle köpa husbil gick det ganska snabbt. Det är generellt så vi funkar. Jag tar gärna snabba (och ja, jag erkänner, ibland lite förhastade) beslut. Linnéa är mer eftertänksam. Men när beslutet väl är taget, då smäller det. Ingen av oss har särskilt långt från ord till handling.

De numera två barnen (japp, Lowe hann med att levereras emellan och är här knappt en vecka gammal) packas in i bilen och vi beger oss till Norrköping och Blå Kusten Fritidscenter (numera Fritidsfordon Öst). Den säljare vi pratat med var då inte på plats, men allt var förberett och vi slutförde affären med hjälp av en annan trevlig säljare. Papper skrevs på, vi tittade på bilen en gång till och åkte hem och betalade kontantinsatsen. Vi var i läget vi va med nyfödd, och firman precis var i planeringsfasen kring vårens leveranser. vi kom därför överens om att de skulle ringa upp oss och boka ett leveransdatum under veckan som kom.

Det är nu saker och ting börjar spåra ur.

En och en halv vecka går, och vi hör ingenting från Blå Kusten Fritidscenter. Jag ringer då upp firman en första gång och får prata med samma kille som vi skrev papper med. Han säger att säljaren inte jobbar under dagen, men att han ska prata med honom så att han återkopplar till oss. Bra så för min del, men efter att ytterligare en vecka gått och ingen hört av sig ringer jag igen. Samma besked då, säljaren är inte tillgänglig, men han hör av sig till oss inom kort. Ytterligare ett par dagar går, och jag får ringa upp dem igen. Den här gången lovas återkoppling samma dag. 

Den ursprungliga säljaren ringer faktiskt upp under dagen, och förklarar att bilen behöver viktklassas om för att den ska få köras på B-kort. Detta nämndes aldrig vid affären, men säljaren lovar att han ska fixa detta. Dock behöver han några papper ifrån en annan återförsäljare för att kunna göra omklassningen. Det är därför det drar ut lite på tiden. Han lovar dock att detta såklart ska fixas, och att vi inte behöver oroa oss. Han återkommer så fort det är klart så vi kan boka leveransdatum.

Eftersom vi fått tydliga besked om att det ska lösa sig, och en förklaring kring varför det drar ut på tiden låter vi nu det gå en längre tid innan vi hör av oss igen. Cirka 4 veckor går innan jag börjar undra vad som händer, och återigen tar kontakt med Blå Kusten. Jag får då prata med den andra säljaren igen, som då meddelar oss att ägaren sålt firman till Fritidsfordon Öst. De får inte tag på ägaren längre, och att de inte riktigt vet vad som händer. Han lovar dock att han personligen ska ta tag i mitt ärende, och lovar att ringa upp mig dagen efter oavsett vad beskedet är.

Dagen efter ringer han upp som utlovat och säger som det är, att de inte lyckas få till omklassningen av bilen. Jag säger då det självklara, att vi vill häva affären, vilket görs direkt och vår kontantinsats sätts tillbaka på vårt konto relativt omgående. Trots omständigheterna, får jag säga att den andre stackars säljaren som fått hantera det hela faktiskt hanterade det bra. Men självklart skulle allt annat än att vi är extremt missnöjda med Blå Kusten vara en lögn. Allt vi ville var ju att köpa husbil och åka på vår efterlängtade semester, hur svårt skulle det va egentligen?

Så…vad gör vi nu då?

Så där står vi. Hela sommarsemestern planerad med bara ett par veckor innan det är dags att åka. Rutten är planerad, resmålen utpekade, fyraåringen övertaggad på husbilssemester. Det enda som saknas är en…just det…husbil. Nu är goda råd dyra, och det krävs snabb action för att inte den här semester ska bli en ofrivillig hemmester. Sagt och gjort, jag ger mig ut på jakt igen. Bossings var ju uteslutet med tanke på det risiga bemötande vi fått där tidigare. Så jag letar hos övriga återförsäljare i närområdet. Tyvärr är det mesta som finns inne vid den här tiden alldeles för dyrt för att kunna klassas som ”prova på” bil. Tanken att hyra slår oss också såklart, men med så kort tid kvar är i princip allt redan uthyrt.

Då hittar jag henne! En precis nyinkommen, begagnad Dethleffs Advantage hos Forsbergs Fritidscenter i Mantorp. Rätt typ av bil, fint skick, rätt viktklassning, visserligen drygt 50 000 dyrare än den första bilen, men verkar också vara i ett markant bättre skick. Vi bestämmer att jag ska åka och titta på den, och själv ta ett beslut kring om vi köper den eller inte. Det är nu tidig sommar, och semestrarna har redan börjat. Jag får prata med försäljningschefen som visar bilen, som inte ens hunnit ut ur fotohallen än. Han ger ett förtroendeingivande intryck, är intresserad och trevlig och allt känns kanon, varpå jag efter en stund bestämmer mig för att vi kör. Vi tar i hand på husbilsköpet på plats, och kommer överens om ett datum för att göra upp affären och leverera bilen samma dag, eftersom det var knappt med tid.

Ett par dagar går, vi träffas på överenskommet datum, fick tillslut för första gången köpa husbil och överlämning av bilen sker. Säljaren pratar vitt och brett om hur det var länge sedan han såg en så pass gammal bil i så gott skick, och att de gjort en totalgenomgång av den och det enda de hittat var lite fukt vid bakluckan som de nu tätat och åtgärdat. Bilen är enligt deras utsago även nyservad, och i kaononskick även maskinellt. Här var hon, vår första husbil, och vi var så laddade alla fyra att vi höll på att spricka. Jag hade sett till att vara ledig på eftermiddagen, så att vi skulle kunna ta premiärtur och övernattning direkt.

Vi rullar ut för första gången, fulla av glädje och förväntan, och inte minst lyckligt ovetande om vad som komma skulle. Föga anade vi att vi precis gjort vårt livs hittils bästa och sämsta affär, samtidigt…

Historien fortsätter i Del 3…

Historien om vårt första, andra och tredje husbilsköp – Del 1

Historien om vårt första, andra och tredje husbilsköp – Del 1

När jag påbörjade det här inlägget hade jag lite svårt att välja titel till en början. Hade lite olika tankar såsom ”Hur man gör två katastrofaffärer och räddar upp det med en tredje”. Alternativt ”Kastad åt vargarna – En historia om luriga husbilssäljare och en vettig” eller ”Hur vi blev blåsta men fann en ny passion”. Hur som helst så får jag för mig att det är en relativt unik historia. Att en familj med två små barn och föräldrar i trettioårsåldern som aldrig ägt så mycket som ett tält tidigare, gör 3 husbilsköp inom loppet av sex månader. Men det hände oss, och jag vill tro att det är en historia värd att berätta.

Det hela började med att jag fick ett nytt jobb i Linköping under sommaren 2018. 2019 sålde vi vårt dåvarande boende. Det visade sig att vi gjort en bra första bostadsaffär då vi fick bra betalt för huset. Flytten gick för familjen upp till Linköping, och vi började ganska så omgående prata om det där vi pratat om innan. Det vi varken haft pengar eller tid till att göra (med alla de bestyr och utgifter som ett husägande innebär). Nu bodde vi istället i en förhållandevis billig hyresrätt, och vi bestämde oss därför för att förverkliga drömmen: Bli husbilsägare!

Dags för planering och research

Sagt och gjort! Vi började att leta bil, först på nätet och sedan genom besök på olika husbilsfirmor. Eftersom det var vårt första köp hade vi några krav, ungefär som följer:

1. Eftersom att vi inte kan någonting om husbilar, vill vi göra vårt husbilsköp av en större handlare och inte privat även om det blir lite dyrare. Vi vill ju inte riskera att bli lurade!

2. Husbilen ska inte vara allt för dyr, eftersom vi inte vet om vi tycker om husbilslivet ännu. Begagnat var därför en självklarhet.

3. Bilen ska vara en halvintegrerad med sovalkov, och väga mindre än 3,5 ton (för att vi skulle få köra den med våra b-körkort).

Såhär i efterhand är det ju rejält roligt att läsa. Tänka sig så fel man kan ha, på samtliga punkter!

Eftersom vi var helt nya i branchen, och inte heller visste riktigt vad det var vi faktiskt sökte, så bestämde vi oss för att helt enkelt åka till en handlare i närheten och titta. Valet föll på Blå Kusten Fritidscenter (nu Fritidsfordon Öst) i närliggande Norrköping. Detta mest för att de råkade ha öppet när vi hade möjlighet att åka. Sagt och gjort, in med barnet i bilen (och med en andra unge i magen, i högsta grad påväg) och iväg. Mer eller mindre så fort vi kommer innanför dörrarna så får vi prata med en säljare (som senare visades sig vara någon typ av chef/ägare). Vi pratar en stund och förklarar läget, att vi vill på husbilssemester i sommar men att vi inte vet riktigt vad vi söker mer än ett ungefärligt prisläge.

Från avlägsen dröm till action

Säljaren ger ett väldigt proffsigt och vänligt intryck, och visar oss runt bland de begagnade bilarna. Han pratar också väldigt inspirerat, och ger oss en fin bild av vad husbilslivet kan innebära. Vi hittar tillslut en bil som känns intressant, får en offert med oss hem och tackar så mycket för besöket. Noomie, som för första gången fick provsitta i en husbilstaksäng/alkov (numera refererad till av vederbörande som ”mitt tak”) var helt i extas. Vi åker hem och funderar på saken, då ett husbilsköp är en rätt så stor affär som ska göras. Det vi också kan konstatera är att något sådant som en ”billig husbil” knappast existerar på marknaden, så länge man inte vill ha ett lik med stort renoveringsbehov.

Vi tar också chansen att åka och titta hos Bossings i Linköping för att ha alternativ att jämföra med. Vi kan säga att skillnaden i kundbemötande var astronomisk. Hos Bossings möter vi en säljare som, så fort han hör ordet ”begagnad”, tappar allt intresse för oss som kunder. Lite halvnonchalant säger han att ”allt begagnat står på gården. Ni kan ju titta och hittar ni något får ni väll säga till”. Efter detta va saken avgjord, med den inställningen gör vi inga affärer varken nu eller i framtiden med detta företag. Märkligt nog verkar denna lite märkliga inställning återfinnas hos fler handlare i branschen, vilket vi kommer att återkomma till.

 

Saken var nu avgjord, vi skulle göra vårt första husbilsköp hos Blå Kusten. Det hela kändes kanon, en bra, hyffsat prisvärd bil utan extra lyx men perfekt för att prova på. Men så lätt skulle det visa sig att det inte va…

Historien fortsätter i del 2…

Gott nytt 2020!

Gott nytt 2020!

Gott nytt 2020!

Att årets först kopp kaffe får avnjutas i husbilen är väll inget annat än en lyx? Dagen igår ägnades åt nyårsfirande, jag tror dock aldrig att varken vuxna eller barn varit så trötta som i år. Tur att det finns sällskapsspel så att alla åtminstone höll sig uppe till tolvslaget. Vi spenderade nyåret hemma hos några av våra bästa vänner nere i Värnamo. Vi träffas inte sådär jätteofta längre, sedan vi flyttade till Linköping.

Men varje gång vi träffas så är det som att vi sågs igår. Någonstans är kanske det lite av en definition på riktig vänskap. Det spelar inte så stor roll när, var och hur ofta man ses, utan det avgörande är att varje gång man skiljs åt ser man fram emot nästa gång. Det har dessutom en tjej som är lite äldre än Noomie, och dessa två har alltid varit som ler och långhalm, och leker superbra ihop. Bättre kombo är ju svårt att hitta.

Händelsernas 2019 – året då vi fann en ny passion

2019 har sannerligen varit ett händelserikt år för den här familjen. Utöver flytt till en annan stad, som såklart innebär många omställningar i sig, har vår familj blivit större. Lowe har såklart vänt upp och ner på det mesta, precis som bäbisar har en tendens att göra.

En av oss har försökt ta sig an ett fortfarande nytt jobb. Den andre har varit föräldraledig, med allt vad det innebär.

Dessutom har vi hittat en ny passion i livet, i form av att åka husbil. Vi har gjort tre husbilsaffärer på ett år (ni kan läsa om den cirkusen här), och vi har startat den här bloggen. Genom den har vi fått lära känna flera av er läsare, fått tips om andra husbilsbloggare (tänker då särskilt på boihusbil.se och Rullande Familjen) och framför allt fått ett tillfälle att själva reflektera över allt det häftiga vi får vara med om på våra resor. Framför allt är kanske den största insikten att det sällan är de stora resmålen och destinationerna som gör husbilslivet så häftigt.

Tvärtom är det oftast den där spontana svängen bort från huvudleden, att följa den där skyltningen man stöter på längs vägen, som bäddar för de största och bästa äventyren. I husbilen är varje äventyr tillgängligt, och det kan mycket väl ligga bakom nästa krök. Med Pärlan finns inga begränsningar, utan hon tar oss vart än vi vill.

Gott nytt 2020!

Planer för ett gott nytt 2020

2020 kommer bli ett fantastiskt år. Vi har lovat varandra att vi ska träna bättre, må bättre, ha mer tid tillsammans och inte minst åka väldigt mycket mer husbil. I år ska också bli första gången vi ger oss ut på internationell turné, då planen ligger för sommarsemester i Frankrike med husbilen. Vi drömmer om Disneyland i Paris (eller rättare sagt, det har varit en barndomsdröm för mig, och Noomie lär knappast protestera), men vi kommer såklart hitta många fler spännande platser att besöka. Europa är stort, och än så länge relativt outforskat både för mig och Linnéa.

Ni som läser, och kanske har gjort någon liknande resa: Vad får man inte missa i Frankrike? Och vad får man inte glömma hemma när man ger sig ut på vägarna i Europa? Vad bör man tänka särskilt på? Finns det några lagar och regler som skiljer sig markant från Sverige som vi bör ha koll på innan vi ger oss iväg?

Husbilsbus vill önska er alla ett fantastiskt gott och härligt nytt år! Och vi ser fram emot att dela ett fantasiskt husbilsåkar 2020 med er!